
Chinook är en glad & go briardfröken, född den 28 mars 1999 på Kennel Lillooet's i Arvika.
Chinook är väldigt mån om att vara oss till lags, hon fick träna hyfsat mycket i sin ungdom. Sen kom människovalparna.... Så Chinook fick bli en väldigt ung pensionär, hon var bara 2,5 när äldsta barnet föddes och fick en mer familjelivsinriktad tillvaro. Hon är en supertrevlig hund att ha hemma i familjen och med folk hon känner, men hon är reserverad mot främlingar och skäller gärna ut alla hundar vi möter. Det har blivit mycket bättre, men fortfarande är hon inte helt 100 med folk och fä. Hon gör ju inget, men hon låter illa och skulle kunna skrämma en främling som vill hälsa. Det är en orsak till att hon inte får hälsa på folk vi möter ute. Det märks att hon har blivit mycket tryggare nu när hon får lägga sig ner och vänta och efter en stunds samtal får hon ibland gå upp och hälsa, men oftast inte.
Hon har tävlat tre gånger. Appellen gick bra, uppflyttade på första försöket med hyfsad poäng. Hon var bara en smula yster på appellplanen - om man säger så. Lägre har hon tävlat två gånger. Första tävlingen fick vi bryta efter spåret eftersom vi gick lite "vilse" efter fjärde apporten (men fram tills dess gick det strålande =) som om det skulle hjälpa...) Andra lägre spåret gick bättre. 10-10 på upptaget och 9-9 på spåret. Vi missade en pinne i skogen, annars gick det jättefint. Lydnaden gick också hyfsat. MEN.... Vi nollade både platsen och "hopp sitt", så det blev ändå bara godkänt. Jag fattar inte varför hon gick upp på platsen, jag är rätt säker på att det inte var skotten, men hon såg störd ut hela tiden och sen gick hon upp på sluttampen. Kanske vi helt enkelt tränat för lite plats?? Vet inte. Lovade mig själv att lägga minst en plats om dagen efter det. Någon som tror att vi gjorde det??? Knappast.
Chinook gick sitt MUH tillsammans med resten av kullen. Läs mer om Chinooks resultat här.
Chinook har inte blivit utställd så mycket, hon gick bra som valp, men lite sisådär som vuxen. Mest släta ettor.... Hon har haft lite besvär med klåda och tappat mycket päls i samband med det, så i samband med att "jag" tagit bort godartade knölar på henne (svansen 2004, längre ner på svansen och på flanken 2005) så har lockarna fått falla och hon har varit nedklippt. Våren 2005 tog vetrinären prover för att se om hennes sköldkörtel var boven i dramat. Proverna var negativa, men värdena låg långt ifrån varandra så det kunde tänkas ha med saken att göra ändå. Men eftersom foderbyte, klippning och täta bad hjälpt tidigare så tog jag den vägen i stället för daglig medicinering resten av livet. I år (2006) har hon inte kliat sig på samma sätt som tidigare år, hon har visserligen rätt tunn päls på ryggen och ser "konstig" ut i huden. Skillnaden kan vara hyfsat täta bad med vårdande shampoon och att hon fått Salmopetolja i maten.
![]() |
![]() |
| Chinook 10 månader | Chinook 1 år |
|---|---|
![]() |
![]() |
| Chinook 2 år | Chinook 6 år |